De små liven i Stellas mage som för några veckor sedan på ultraljudet va små ostbåge liknande varelser har nu blivit små boxare! De första små sparkarna kände jag i onsdags, och nu börjar man känna dom mer och mer för varje dag som går... :) Man känner sig som ett litet barn som går och väntar på att det skall bli julafton och man ska få massa fina paket.... Precis så känns det! Jag går och längtar efter att Stella ska föda... det är då det är julafton för mig, och då får jag mina små fina paket.... Oftast går ju allt bra, men man får räkna med motsattsen oxå, allt kan ju hända... först efteråt kan man pusta ut riktigt....
Stella väger fortfarande 3,3 kg, så på den biten har det inte blivit några större förändringar... Däremot fäller hon något kolossalt mycket nu, en själv ser ut som en stor pälsboll när hon varit och kelat i knät... *fniss* men det är sånt man får leva med ;)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Det låter underbart med en "liten" boxarmage :-))
Imorgon ska Benny bli av med manligheten... Han blir inte traktens casanova så alla söta kattjejer blir nog besvikna. Han har blivit väldigt kaxig den senaste tiden (t om mot tjocke Nils) så jag tror att hormonerna är i gungning :-))
Har grunnat ett tag på hur jag ska göra men efter imorgon är det försent, för då är kulorna bortklippta.
Hoppas att jag tar rätt beslut... men hans säkerhet är dock viktigast och jag vill ju inte att han ska ut i bygden och slåss.
Ha det allra bäst allihop!
Skicka en kommentar